Mina nya hästkompisar

På begäran, kommer här lite bakgrund om de tre ponnyskrällen som har kommit in i mitt liv. Jag kan ju börja med att säga att dom bor på en gård som ligger 5-6 km utanför centrum. Det är ett stall med fyra boxar och hästarna ägs av en tjej (M) som är ett par år yngre än mig, tillsammans med hennes mamma (N). Gården tillhör hennes sambos föräldrar, som driver jordbruk. Så det är fritt från små ponnytjejer och deras rosa rosetter... Åter till ponnyerna.

NADJA är ett tioårigt sto, en brun liten D-ponny. Hon är avkomma till familjens första ponny och deras egen uppfödning. Tyvärr lider hon av hovbroskförbening på ena frambenet. Det har hon gjort sedan unga år, så hon har inte hållit för ridning. Därför har hon mest gått och skrotat de senaste åren, samt fått ett eget föl. Just nu försöker vi se om det kan tänkas gå att köra in henne. Mest för att hon ska kunna motionera lite & gå ner i vikt(välbehövligt). Eventuellt ska hon betäckas igen till våren. I dagsläget tvivlar jag dock på att vi kommer att lyckas med inkörning då hon totalt saknar respekt för människor och deras önskemål om arbete...

MILTON är Nadjas son och en ca två och ett halvt år gammal svartbrun valack. Han är ungefär maxad D-ponny, kan dock komma att passera gränsen beroende på hur mycket mer han tänker växa. Svårt att gissa eftersom hans pappa var korsning mellan NewForest (tror jag) & Tinker... Han har troligtvis tagit efter sin mor i utseendet och pappan på höjden. Han är i princip ohanterad. Så med honom är planen att både köra in honom och rida in honom så småning om. Förmodligen kommer vi att rida in honom som Western häst. Men för dagen har vi bara börjat med grundläggande regler och vanligt hyfs. Dvs, lite markarbete i repgrimma och lina (Natural Horsemanship kallas det visst).  Det råder delade meningar om han är korkad, ouppfostrad eller bara har ärvt sin mammas tjurighet (också). Framtiden får utvisa vem av oss som är sanningen på spåren...

BRODDUR (det ska vara en fortsättning på namnet som säger var han kommer ifrån, men det kan jag tyvärr inte stava än...) är en Islandsvalack på 5 år. Han är brun/vit skäck men den här årstiden ser han mer enfärgad ut... Han har haft en jobbig uppväxt och var i dåligt skick när M köpte honom. Han var rädd för det mesta och litade inte på människor. Så M har jobbat med honom i ungefär två år och nu är han en ganska tuff herre. Han vill ha saker och ting på sitt vis och talar direkt om när man gör fel eller är något ouppmärksam... Han är lite av en enmanshäst men jag tror han har ganska stor potential. Han är rätt nyligt inriden (i våras). Dom börjar ju himla sent med islänningar av någon anledning...

Så just nu är han inne i en träningsperiod och skall gå lite mer utbildning i vinter för att förhoppningsvis kunna tävla till sommaren. Även Broddur ska framför vagn är tanken och för dagen så är han den som är närmast. Det går att tömköra honom utan problem. Man kan verkligen inte gissa att han för ett år sedan var så bakrädd att han hade stuckit om det föll en knappnål till golvet. Han må vara avgjort skeptisk till nya saker, men han är också riktigt smar. Så  om vi tar det lugnt och förklarar vad han ska göra kommer det här nog att gå utmärkt.

Hoppas jag. Det är ju lite skillnad på att köta in en liten 1.5 åring och en 500kg tung islänning. Utan sådana hjälpmedel som check och slaggjord... Hur det än går kommer det att bli spännade :)

Och jag lovar att det kommer bilder, nå'n dag...