2009/11/08

Söndag kväll...

Det har varit en lång helg!
Igår städade jag som en galning,  och tittade på BreedersCrown finalerna från Sundbyholm. Vilka hästar!!
Sen kom min far och hälsade på. Vi satte upp lite hyllor och möblerade om sängen. Det kändes faktiskt bättre. Så jag ska göra rummet fotodugligt ;) och visa hur blev sen...

Idag var det shopping runda och Ettårskalas som gällde! Hon är en ögonsten det lilla födelsedaagsbarnet! Men milde himmel vad energi det går åt för att hålla jämna steg med små barn.
Så nu börjar min dag närma sig sitt slut. Tack och lov för leftovers...
Jag har tidig föreläsning i morgonbitti.
Sen skulle jag haft en date med "min" vovve. Men hans matte fick problem med bilen och kan inte komma och plocka upp mig... Så det dröjer ytterligare några dagar innan vi kan träffas igen.
Jag börjar misstänka att det var love at first sight, för jag känner mig lite fåningt förörälskad =D 

Reaktionen man får när man säger att det är en Hoffe är en av följande två: "Vad är det för en ras?" eller "Dom är ju fina, men lite stora..." Vaddå stora?? Dom är ju inte större än en Schäfer eller Golden Retiver, och en smäckrare typ. Må så vara att det är ganska mycket hund i förpackningen... Men jag skulle inte vilja ha det på något annat vis :D Kanske är det min bakgrund med hästarna som gör att jag gillar den egenskapen. Och om hundar kan ha humor, så har en Hoffe det... På gott och ont.

2 kommentarer:

  1. Ja hujeda mig, kommer du ihåg den där sommaren då vi turades om att ha med Kekke på skogsturerna och fanskapet ALLTID hoppade ner i surdiken, så att man alltid fick bada honom efter varje tur(som om man inte hade tillräckligt att göra..) Inte blev det bättre av att Kekke bara kunde finska...och så fort han var nybadad gick och rullade sig på gödselstacken istället...Humor! Visst har dom det.Hoffarna...men han VAR en alltigenom trogen kamrat i stallet och han vaktade oss mot diverse skummisar som vågade sig dit(hästägare, morsan som kom med den glömda lunchlådan...)Kort sagt...ditt liv kommer att bli komplett igen med en Hoffe.. ;)

    SvaraRadera
  2. Ja det var tider det!
    Kekke är ju den största anledningen till att jag är så förtjust i Hoffen som ras.
    Han var en riktig "pain in the ass" och det var snarare han som accepterade oss i sin flock än något annat...
    Och det där med de språkliga svårigheterna tror jag var ett fall av selektiv hörsel & hans vridna humor ;D
    Det var ju tur för oss att han inte hade så jättemycket emot att bada..... & att han åtminstone släppte in oss i stallet ;P

    SvaraRadera